Konst Utan Gränser


Konst
Är Det Oupptäckta Kittet Som Återstår Mellan Olika Kulturers Oförmåga att Enas och Att Inte Världen Går Sönder.

Konst -
Saknar Territoriella Gränser - Det Ger Oss Möjligheten Att Skapa Den Gränsöverskridande Livskvalitet Mänskligheten Söker

Redan de äldsta människorna 100 000 – 2 500 F Kr beskrivs; "allteftersom den intellektuella och andliga sidan av livet utvecklades skedde en annan dramatisk utveckling: människorna blev konstnärer (min kursivering). 

Den fingerfärdighet de hade tillägnat sig när de tillverkade redskap använde de till att skapa bilder. Deras målningar – oftast undangömda i grottornas mörkaste och mest otillgängliga delar – var möjligen en väsentlig del av någon religiös ritual.

De mest imponerande exemplen på Cro – Magnon-människornas konstnärliga förmåga, (och antagligen också deras religiösa tro) finns i grottorna i sydvästra Frankrike och i norra Spanien. Där har väggar och tak målats med djur, ibland i rikliga mängder, som i Lascaux och Altamira. Däremot förekommer relativt få mänskliga figurer." 
Referens:(Everyday Life Through The Ages, Så levde man, Vardagsliv genom tiderna). Anfang Förlag för Det Bästas räkning, 1992. 

Denna utveckling tolkar jag som den betydelse konsten fick redan vid denna epok i mänsklighetens historia. Som jag ser det grundlades konsten som människans, inte bara följeslagare, utan kanske också som dess sannolika ledsagare. Något man kunde "besöka", återkomma och återvända till, framförallt något man kunde lära av. 

Vid tidernas begynnelse tillskrevs alltså konsten skiftande mening och betydelse. Den mänskliga "konstruktionen" utvecklade egenskaper och förhållningssätt där en sådan förmåga var att associera, vilket påverkade livets fortsatta utveckling. Associationsförmågan har idag också ett annat namn, - kreativitet. Uppfinningsrikedomen fick näring.

Olika grupper, byar, samhällen utvecklades utifrån olika förutsättningar. De första städerna från 3 500 – 1 500 F Kr. Därmed växte olika kulturer fram i en utveckling som vi än idag påminns om då och då. Och det vi påminns om är snarare det som skiljer än förenar oss. I dessa kulturer fanns konsten representerad. 

Vilken kraft har konsten burit med sig sedan tidernas begynnelse och som fått den att, inte bara överleva, utan dessutom utvecklas? Vad är det "i" eller "om" konsten; musik, måleri, skulptur, litteratur, teater, film, dans etc. som har sådan laddning och energi? Varför är religiösa fundamentalister och ledare så oerhört rädda för konstens krafter? 

Varför är en del politiker som diktatoriskt driver politiska system också rädda för vad konsten kan åstadkomma med "människorna"? Varför förbjuds viss konst i vissa kulturer? 

Med detta som bakgrund är det nära att konstatera att konsten är obestridligt ett av de starkaste sociala fenomen vår civilisation har burit och fortfarande bär fram. Med inneboende krafter som existerat och som sannolikt fortsättningsvis kommer att bekräfta detta så länge människan existerar.  

Vi har alltså å ena sidan det enskilda konstverket som mentalt spränger gränser. Det verkar vara fundamentet. Men det är inte det jag syftar på här. "Konst Utan Gränser" syftar på territoriella gränser som redan existerar och att konsten inte bryr sig om var en landgräns går. Den bryr sig inte om diktatorisk politik. rasism, eller fascism.

Den bryr sig inte om religiös fanatism, radikalism, konservatism eller fundamentalism. Konst utan gränser, bryr sig om människan. Det var därför människan en gång fann och började bry sig om konsten. Konsten kommunicerar med alla kulturer och språk. 

Med "Konst Utan Gränser"  kan vi notera en gigantisk kraft som verkar oupptäckt och ingen bryr sig om. Den finns där, känd hos de flesta i ett perspektiv oanvänd, i ett annat perspektiv, outnyttjad. Dvs. varför använder inte vi människor över världen KONSTEN som ett sätt att mötas och förenas med likasinnade, istället för att fokusera på det politiker, militär- och polisstater, religiösa ledare vill få oss att ägna vår energi åt, -skillnader. Dessutom har de god hjälp av media.

Hur skulle det vara om vi gemensamt gör något åt saken?

Arv & Framtid