Mänskligheten Kan Aldrig Lösa 
Samhälls- eller VärldsProblem




Mänskligheten Kan Aldrig Lösa
Samhälls- eller VärldsProblem

Med Samma Tänkande  
(Under Århundranden)
-Som När Vi Skapade Dem-

Vår civilisation existerar tack vare att vi människor är olika, inte att vi är lika eller strävar efter någon form av likhet.
Vi är olika som individer, etniska grupper, politiska åskådningar och religiös livsfilosofi.

I takt med att vi strävar efter konformitet hos människor, inom ett land eller mellan olika kulturer, i samma grad reducerar vi eller förminskar det som är det unika med varje individ och vi blir bara dåliga kopior. Det är i detta skede, varje gång, vi bygger in riskfaktorer och avståndstaganden.

Om strävan eller målet är att "alla" skall bli republikaner, demokrater, Socialdemokrater, Kristdemokrater, Miljöpartister, Kommunister, Kapitalister, Kristna, Muslimer eller Buddister, så kommer dessa att upphöra i samma skede målet är uppnått. Detta inträffar, enligt min mening, eftersom det mesta i livet står i relation till någonting.

Plus finns inte om inte minus finns. Svart är relaterat till vitt, högt till lågt, långt till kort, fort till sakta etc. Men kärlek har inte sin motpol till hat, utan till likgiltighet.

Varje individ, familj, land och kultur, har olika historiska berättelser.
Sedan tidernas begynnelse har detta fokus på ”olikhet” resulterat i missförstånd, konflikter och krig och det pågår fortfarande idag.

Vi har, sannolikt, genom hela den mänskliga historiska utvecklingen betraktat ”att vara olika” som något negativt och därför uteslutande bevakat vårt egna revir. Detta gäller alltid i båda riktningarna. 

Denna olikhetsbekräftelse kan vi sedan en tid se exempel på ganska väl i Sverige när de politiska partierna tävlar om att föreslå ökningar av försvarsbudgeten.

En strävan riktat mot en outtalad indirekt "hotande" antagonist som inte existerar. Befolkningen är tyst! Och media är tyst! Hur är detta bara möjligt?

Ja, ja, politikerna säger att det är Ryssland, det känner vi till. Varför är svenska politiker så rädda för Putin? Varför trummar de så ofta de kan detta mantra? 

Och så fortsätter det inom område efter område. Eller som Einstein uttryckte det: "The world is a dangerous place to live; not because of the people who are evil, but because of the people who don't do anything about it." Albert Einstein

Därför ser samhällen och världen ut som den gör idag.

Men, som geniet Albert Einstein också uttryckte det: “We cannot solve our problems with the same thinking we used when we created them.”

Om det är negativt att ”alla andra” människor, länder och kulturer är olika, betyder det rimligen att vår egen skillnad och olikhet i relation till andra människor och kulturer, också är något negativ, men det vill vi antagligen inte höra talas om.
 

Av någon egendomlig anledning uppmanas vi alltså att sträva efter att alla skall vara så lika andra människor som möjligt, - Varför! 

Eller som svenska politiker inte så sällan uttrycker det; "vi måste hålla ihop". Men man kan inte använda lockrop i vissa fall och avståndstagande i andra exempel. 

Detsamma verkar gälla i personliga relationer, samboförhållanden, äktenskap eller var vi än befinner oss. Mantrat är ”var så lika som möjligt” och avviker vi, tenderar det att skapa ett visst mått av misstänksamhet.

Eller så hyllar man den egna olikheten som det enda giltiga och referensram och avvikelser blir till olikheter som minskar eller saknar värde.
 

Denna strävan efter "så lika som möjligt" är som jag ser det, det unika och individuella fundamentet som protesterar, människor är inte lika och kommer aldrig någonsin att vara lika. Varför försöker vi ständigt att omforma individer till något de inte är?

Denna strävan bedömer jag vara det som orsakar en stor del av samhällets och världens elände; missförstånd (aha, vad det så du menade), konflikter, separationer, skilsmässor, upprustning av militära resurser, aggressiva politiska utspel, våld, kriminalitet, politiker som är mer intresserade av att förbruka tid på avvikelser hos politiska motståndare, istället för att för fram sina egna budskap, miltära konflikter, religiösa floskler och hjärntvätt om att denna olikhet skapar "otrogna" människor osv.

Strävan efter denna likhet betyder i så fall; "Om du inte är som jag, är du mindre värd, om jag inte är som du, är jag mindre värd!”

Det märkliga i denna hesa fredrik är att vi samtidigt framhåller den "unika" symfonin hos varje individ, men vi vågar inte (hur skulle vi våga det) eller "tillåts" uppenbarligen inte visa den sidan som med största sannolikhet skulle vara mer fruktbar. Jantelagen verkar fortfarande leva?

Det stora är alltså inte "strävan efter likhet", det stora är varje enskild människas unikum. Damer och Herrar, det är dags för nya tankemönster. 

Låt oss ta migrationen än en gång.

Migration Tolerans - Intolerans
Bör rätten att migrera styras? Är migration endast reserverat för de fattiga och hemlandets konflikt? En konflikt som beror på "olikheter". Vem definierar parametrarna för att godkänna eller neka en persons önskan att migrera? Vem har "rätt" att göra definitionen?

Är det en politisk fråga att dribbla med moral? Finns det bra respektive dåliga länder som mottagarlandet använder för att sortera migranter?

Vad händer med varje enskild person som vill flytta från värdlandet till invandrarlandet? 

Skulle detta eller relaterade frågor ändra debatter, regler, och rätten att migrera?

Skulle migration fortsätta vara ett problem? 

Ett gytter av idéer, spridda tankar och drömmar förkroppsligar oss alla.


Några vill flytta till ett land och "tolereras". Medan andra, "- avvisar vi". 

Idag finns också ett annat perspektiv som växer fram; med vilken "rätt" tar man med sig sin egen kultur till en annan kultur. Med vilken rätt kan man hävda denna rätt?

Och tillåts man inte, har vi redan fått exempel på, i Sverige, använder man sig av domstolsförfarande. Uppenbarligen har man inte förstått någonting om skillnaden och/eller likheten mellan "olika" kulturer.

Det är många som önskar ett samhälle och en värld i förändring, men det är få som gör något åt det. Majoriteten,  miljarder av människor, är ett fredligt släkte.

Journalister har skrivit spaltkilometer i media världen över, författare har skrivit om det, musiker har agerat och propagerat, konstnärer inom olika genrer har uttryckt sina tankar. För att inte nämna frivilligorganisationer över världen och alla privata initiativ.

Människor generellt accepterar och respekterar andra människor. De har i hög grad förståelse för olikheter och ser det i de flesta fall som något som tillför något, - inte som ett hot. 

Eftersom denna del i vår civilisation är i MAJORITET av miljarder människor, vore det egentligen ingen större sak att inleda och skapa denna förändring.

Som du antagligen redan känner till tar det bara 6-7 steg för att nå vilken person som helst i världen.

Naturligtvis kommer politiska och religiösa diktaturer att känna sig hotade. Varför inte, det är kanske dags att de får känna på hur de utsatt andra människor under sitt styre. 

Nej, det handlar naturligtvis inte om hämnd. Det handlar om att hela civilisationen får uppleva en mänskligare civilisation. 

Varför accepterar majoriteten av miljarder människor av världens befolkning nuvarande tillstånd, för det är ju faktiskt det vi gör genom vår passivitet. Varför har vi inte tagit ett första gemensamt steg? 

Jag har inget svar på varför det inte gjordes efter andra världskriget eller varför det inte gjordes efter första världskriget. Jo FN bildades, men det var ju av politiker. Och vilka muskler har egentligen FN när flera länder har vetorätt?

Vad sker i världen sedan några år, vad sker just nu i Syrien, i Turkiet, i Venezuela, i USA, i Afghanistan, i Nordkorea, i Kina, i Ryssland, i.......? Skall vi nöja oss denna gång också? Eller är det 
tillräckliga skäl för miljard-majoriteten av mänskligheten att börja agera? Hur skulle det i så fall gå till? Kommentera gärna.


Kommentera gärna ovanstående eller bidra med din historia eller berättelse

Dela Med Dig!


Back from Blog to Site Map






Heritage & Future

Art Is More Than Art
- Art Viewers Nation
© -
Art is a genuine mental and visual catalyst. This means that art is always at present without being consumed itself.
That's probably why art has followed humanity since the dawn of time, and still do...
probably the only phenomenon in our civilization that is including, regardless of culture




Mänskligheten Kan Aldrig Lösa 
Samhälls- eller VärldsProblem
Med Samma Tänkande (Under Århundranden) 

-Som När Vi Skapade Dem-

Om du inte finner den bok du vill läsa, skriv den själv!